Kungliga konsthögskolan blir kvar på Skeppsholmen

Flyttplanerna för den brandhärjade konsthögskolan är inställda, tills vidare. Det beslutades förra veckan. Men problemet med den förlorade verksamhetsytan kvarstår att lösa.

Kungliga Konsthögskolan på Skeppsholmen i Stockholm. Foto: Wikimedia.

När Kungliga konsthögskolan brandhärjades i september 2016 var det början på en organisatorisk och identitetsmässig resa som nu har tagit en ny vändning. Efter ett styrelsebeslut förra veckan ser skolan ut att bli kvar på Skeppsholmen i Stockholm. Flyttplanerna är inställda, tills vidare.

Redan innan branden hade Kungliga konsthögskolan aviserats om en hyreshöjning i kommande hyresavtal (år 2021) med Statens Fastighetsverk. Hyreshöjningen skulle göra det svårt för skolan att vara kvar på Skeppsholmen. Branden som härjade i Grafikhuset, en fristående byggnad cirka 50 meter från Moderna Museet, förvärrade situationen ytterligare. Skolan förlorade både verkstäder och studentateljéer i branden.

Som en tillfällig lösning har man under året omdisponerat en del verksamheter i övriga byggnader, men även hyrt lokaler i bland annat Tomteboda postterminal i Solna, för att ersätta förlorad verksamhetsyta.

Mot denna bakgrund startade konsthögskolans styrelse en utredning kring olika framtidsscenarios. Utredningen har genomförts av skolledningen och en arbetsgrupp med representanter från skolan tillsammans med konsultbolaget Tenant & Partner och arkitektbyrån Marge Arkitekter. Uppgiften har dels varit att se över möjligheten att stanna kvar på Skeppsholmen, dels att undersöka möjligheten att flytta skolan till lokaler med lägre hyra. Tomteboda har varit ett aktuellt förslag, men bland annat erbjudande om 20-årskontrakt.

Ewa Kumlin. Foto: Karin Alfredsson

Studenter på skolan vände sig öppet mot idén med hänvisning till att Tomteboda till 80 procent ägs av riskkapitalbolaget Blackstone. Många har även argumenterat för att verksamheten bör stanna kvar i de ändamålsenligt byggda och inredda lokalerna från början av 1990-talet.

Kungliga konsthögskolan styrelse går nu på samma linje, och kommer att arbeta för att skolan ska vara kvar på Skeppsholmen.

– Utredningen är klar och det första som har hänt är att vi bland annat lyckats delförhandla ner hyran jämfört med den hyreshöjning som vi först aviserades om av Statens fastighetsverk, berättar den nytillträdda styrelseordföranden Ewa Kumlin för Kunstkritikk.

– Men 1800 kvadratmeter arbetsyta gick förlorad i den stora branden förra året. Den byggnaden kommer vi inte få tillbaka, så något måste vi göra, konstaterar hon, och framhåller att styrelsens ansvar främst är att se till att studenterna får en fullvärdig utbildning, inte att nödvändigtvis behålla hela verksamheten på Skeppsholmen.

Det arbete som nu sker handlar om att hitta ny finansiering för att täcka en ombyggnad av de befintliga lokalerna, samt en eventuell flytt av vissa delar av verksamheten till andra delar av staden. Det arbetas även med en intern omorganisering av de befintliga utrymmena på skolan.

– Hur finansieringen ska lösas fortsätter vi att utreda, exempelvis om det kan vara ett tillfälligt anslag från staten eller någon annan sorts fundraising, säger Kumlin.

– Samtidigt som vi har siktet mot framtiden och ett långsiktigt fullvärdigt lärosäte, så måste vi också ge bra förutsättningar för skolans nuvarande studenter. Och det kommer att bli betydligt svårare att stanna än att flytta, med en pågående lokalanpassning samtidigt som verksamheten pågår, berättar hon

Ändå framhåller Kumlin att denna «identitetskris» har varit nyttig för skolan. Hon ser den processen som skolan befinner sig i just nu som starten på ett visionsarbete om vad konsten i stort ska ha för roll i framtiden.

– Det finns något av en nybyggaranda kring vad som är viktigt och unikt för skolan. Nu måste vi göra vägval för vad som är mest angeläget för just Kungliga Konsthögskolan, eftersom vi inte kommer att få plats med allt på Skeppsholmen, avslutar Kumlin.

Diskussion